syskonskivor och bastard

Four Tet´s There is Love in you och Caribou´s Swim är det perfekta syskonparet.
Två av årets skivor när den diskussionen närmar sig.
Rent, harmonirikt, beatsbaserat, mjuka samplingar och skarpa penseldrag.

Och som ett svart litet får dyker Owen Pallet upp och spelar in en fin-fin version av Caribous smash-hit Odessa.

Waka Waka? XX!

Shakira --- vad händer? Först El Perro Del Mars cover och nu har turen kommit till Shakira. XX-cover på Glastonbury spelning.

Jag vet inte hur jag reagera på detta. Men jag tror att Shakira är på väg någonstans intressant.

Men den där rösten är fortfarande i vägen. Utseendet har hon bevisligen.

Mästerskapspop: VM vs NBA vs NHL

På fredag börjar fotbolls-VM och i Nordamerika är basket- och hockeyslutspelen inne i sina mest dramatiska slutskeden. So... vilka är årets bästa låtar gjorda för dessa slutspel?

1. "Stepping Up", NBA:s reklamhit inför basketslutspelet. Gör rappare av sportens superstjärnor Lebron James, Kobe Bryant och Paul Pierce och fångar NBA-basketens utåtriktade entusiasm och popstjärnemässiga kärna briljant.



2. "England's Heartbeat", Shuttleworth och Mark E. Smith. Bra VM-låt vars något träiga melodi räddas av diverse indiepålägg och herr Smiths fenomenala irrsång.



3. "Le but", Loco Locass. Montréal-hiphopare som sägs ha filat på texten i flera år. Viss clownvarning på videon, men det är tveksamt om begreppet "julgranar" existerar för överpyntade NHL-fans i Québec.

Men det ser ju för härligt ut ändå...

få spons av jeansmärke, chilla i studion, ta fram sin akustiska gitarr från 20-talet, lira Dylan nära orginalet. Istället för att arbeta tänkte jag.

Sonic Youth - Unmade Bed

Såhär i försommarens prakt och världspolitisk idioti kan man fundera vad som vore bäst egentligen. För en själv, för andra, för världen.

Vid en karriärsummering tror jag det skulle kännas fint ifall jag hade varit med i Sonic Youth. I en sådär ett par, tre decennier.

Unmade Bed är i all sin anspråkslöshet en fantastisk liten komposition. Värd att återupptäcka lite då och då.

Mogwai-film

Mogwai Live Film "Burning" Teaser from Nathanaël Le Scouarnec on Vimeo.

Mogwai visar upp sig själva på film. "Burning" inspelad vid tre tillfällen i Brooklyn. Fint va!?

Sedan är Valdemar - kanske Sveriges mest Ariel Pink-tillvända blogg historiskt sett - lite bekymrade över att nya hi-fi producerade "Before Today" kommer innebära att texterna kommer fram bra. Kanske lite för bra....

"I want a lady as beautiful
like a sunset
on a strip"

är helt enkelt för flagrant.

Delar av Valdemar gör sig redo för lördagens Radio Dept. konsert. Radio Dept tillhör nog det jämnaste ojämnaste bandet. Varannan spelning väljer man att vara lite för fulla/höga. Vi hoppas att Debaser Medis spelning blir nykter och koncentrerad.

El Robyn Del Mar

Remixer kan vara oerhört meningslösa men också väldigt intressanta.

Förutom att Rasmus Hägg trycker ut essensen från Brothers of End "Beats For You" här:

Brothers Of End – Beats For You - Version By R Hägg

Har Robyn, the very one, gjort små underverk med en av förra årets bästa låtar.

El Perro Del Mar - Change of Heart (Remix av Robyn)

Starkey gör en låt på två timmar

Musiksajten Throw Me Aways intervju med Starkey fick mig att minnas när dubstepscenens gudmoder Mary Anne Hobbs satte Starkey på att sätta ihop en låt på två timmar. Resultatet är ganska fantastiskt och, tycker jag, bättre än mycket annat Starkey gjort.

Ay Haiti!

Via bästa sportbloggen Hola!Barcelona! hamnade jag på:



Artisterna som sjunger är för mig okända undantaget Shakira (som faktiskt ser ut som milliones dineros alt. grannflickan nuförtin).

Det är som att upptäcka ett parallelt Zara-kittat universum.
Allt ryms; indiepojken med Ben Gibbard-uppsyn, uppknäppta skjortan på smörsångaren, "spansk-rap" av piercad tjej och "tokstolle", Elton John-karaktär med rosa kavaj och fejkbrillor, gammal-i-gemet rockgubbe, ungt poplöfte, Latina-Eva Dahlgren, förmodad Idol-Vinnare eller åtminstone Idol-final, Ricky Martins, Spansk Soul-Man, etno-anstruken "fin" artist.

Klart står att det är i någon mån storsäljande artister på rad som visar upp sig för välgörande ändamål. Spaniens twee, drone, electronica-elit är inte på scenen denna gång.
Låten i sig får godkänt då man lyckas trycka in allt på en gång till en lagom bra refränginramning.

La linda chica de al lado.



Finast av alla; frisyren hos Real Madrids ytterback Sergio Ramos.

El jugador de fútbol con el pelo bonito.

Tre saker

Nya rön från senaste veckan.

1. MGMT-skivan Congratulations. Med det fulaste omslaget.. like... evah beskrivs som "Härlig!" av Valdemar-medlem
- En spretig komposition, fylld av tydliga referenser och inspirationskällor. Lyssna till hyllning av Television Personalities i "Song for Dan Treacy".

Skivan har i bloggvärlden beskrivits som en riktig ryggvändare för fans till förra släppet "Oracular Spectacular".



2. Andres Lokko svarar på frågor på Babelbloggen.


"....musikbloggarna blir PR-verktyg för halvstora indiebolag så att alla, alla, alla till slut bara skrev om exakt samma remix av Caribou, Neon Indian, Washed Out eller Memory Tapes med en länk till samma MP3:a. Bloggsvackan går säkert över men just nu behövs det, eh, typ ett nytt internet för att likriktningen inte ska ta över den s k indievärlden helt och hållet."

Jag gillar idén med ett nytt internet (hur man gör tar vi senare) och ger The Hype Machine delvis skulden till att det ser ut som det gör.

3. Dagens Skiva flejmar och näthatar Di Levas märkliga projekt. Trötta covers till plastigt synthkomp föräras två urarga recensioner. Är detta en passiv aggresiv reaktion mot Di Levas "misshandel-och-terroregim-i-hemmet" som florerat i media? Eller bryr sig Dagens Skiva så mycket om artisten DiLeva att man låter två skribenter skriva om hans senaste alster?


Vissa fall och skivor tycker jag är bättre att tiga ihjäl.