26 april 2008
Alphabeat = Cloudberry Jam
Det tog ett par minuter innan jag förstod det hele men danska Alphabeat låter exakt som Linköpingsbandet Cloudberry Jam.
Det är – kort sagt – något speciellt med indie-tjejer som sjunger som om det är sista dagen på jorden och enda räddningen är att "sjunga fint".
Update: OMG! Cloudberry Jam finns, fortfarande! Vad härnäst? Puffin återförenas?
06 april 2008
3 makalöst bra vår-album, april 2008
1. Cut Copy – In ghost colours
Briljant, postmodern, "copy paste"-musik med lån från framförallt sent 80-tal och tidigt 90-tal. Det betyder i rena termer: Electronic, Depeche Mode, Pet Shop Boys samt eurotechno typ La Bouche, Technotronix och 2 Unlimited och resultatet är en platta som hamnar rätt nära svenska Le Sport, Studio och Embassy. Väldigt mycket Göteborg för pengarna, med andra ord. In ghost colours har – precis som nämnda tre svenskar – en viss tafflighet över sig som lyfter skivan från dj-kalkylerat till hjärtligt.
2. Gnarls Barkley – Odd couple
Jag skiter i att det är väldigt vitt att gilla Gnarls Barkley. Ny skivan är dessutom befriad från snabba hits, istället har vi här en rätt konceptuell historia med samma höga postmoderna faktor som Cut Copy. Cee-Lo sjunger fortfarande enormt bra, Danger Mouse har skapat mer minimalistiska låtstrukturer även om musikkostymen är förtätad och uttrycket svartare och svårare än sist. Det som framförallt gör Gnarls Barkley till 2000-talets Pet Shop Boys är deras kostymer: se bara den här enormt roliga listan. Det är nästan för fokusgrupps-smart att klä ut sig till kockar och göra en cover på Duran durans "Hungry like a wolf"
3. El perro del mar – From the Valley to the Stars
Det här är årets svenska sensation, Jens Blekman kan härmed dra något gammalt över sig: hans senaste platta var alldeles för navelskådande, El perro del mar har grävt inåt, men inte för att imponera utan för att skaffa sej en egen plattform att sprida sina texter ifrån. När "Do not despair" andas söndagsskola förstår man att det inte är hjärta-smärta som främst rör sig hos Hunden från havet, utan religion. Men det är ett större album än så: Julee Cruises "Rockin' Back Inside My Heart", Stina Nordenstam, Scott Walker och en packe brittisk, vit, flickpop från 60-talet ligger till grund för det här mästerverket. Men det är till skillnad mot Jens Lekman inte en hantverksmässig nostalgitripp utan en slags terapi (ja, nä, jag vet att det där inte lät så aptitligt...): ett eget sound, en egen värld, ett eget genidrag.
Briljant, postmodern, "copy paste"-musik med lån från framförallt sent 80-tal och tidigt 90-tal. Det betyder i rena termer: Electronic, Depeche Mode, Pet Shop Boys samt eurotechno typ La Bouche, Technotronix och 2 Unlimited och resultatet är en platta som hamnar rätt nära svenska Le Sport, Studio och Embassy. Väldigt mycket Göteborg för pengarna, med andra ord. In ghost colours har – precis som nämnda tre svenskar – en viss tafflighet över sig som lyfter skivan från dj-kalkylerat till hjärtligt.
2. Gnarls Barkley – Odd couple
Jag skiter i att det är väldigt vitt att gilla Gnarls Barkley. Ny skivan är dessutom befriad från snabba hits, istället har vi här en rätt konceptuell historia med samma höga postmoderna faktor som Cut Copy. Cee-Lo sjunger fortfarande enormt bra, Danger Mouse har skapat mer minimalistiska låtstrukturer även om musikkostymen är förtätad och uttrycket svartare och svårare än sist. Det som framförallt gör Gnarls Barkley till 2000-talets Pet Shop Boys är deras kostymer: se bara den här enormt roliga listan. Det är nästan för fokusgrupps-smart att klä ut sig till kockar och göra en cover på Duran durans "Hungry like a wolf"
3. El perro del mar – From the Valley to the Stars
Det här är årets svenska sensation, Jens Blekman kan härmed dra något gammalt över sig: hans senaste platta var alldeles för navelskådande, El perro del mar har grävt inåt, men inte för att imponera utan för att skaffa sej en egen plattform att sprida sina texter ifrån. När "Do not despair" andas söndagsskola förstår man att det inte är hjärta-smärta som främst rör sig hos Hunden från havet, utan religion. Men det är ett större album än så: Julee Cruises "Rockin' Back Inside My Heart", Stina Nordenstam, Scott Walker och en packe brittisk, vit, flickpop från 60-talet ligger till grund för det här mästerverket. Men det är till skillnad mot Jens Lekman inte en hantverksmässig nostalgitripp utan en slags terapi (ja, nä, jag vet att det där inte lät så aptitligt...): ett eget sound, en egen värld, ett eget genidrag.
Etiketter:
cut copy,
el perro del mar,
gnarls barkley
02 april 2008
den digitala glädjens blandband
www.muxtape.com nu kan du återigen spela in de blandband du saknat.
C60 eller C90? Ja det bestämmer var och en.
Vi på Valdemar lovar att ge dig läsare ett kärleksfullt blandband inom snar framtid. Lägg gärna upp din mix i kommentarsfältet!
Annars ber vi om ursäkt för den låga bloggfrekvensen. Vi hoppas på bot och bättring.
C60 eller C90? Ja det bestämmer var och en.
Vi på Valdemar lovar att ge dig läsare ett kärleksfullt blandband inom snar framtid. Lägg gärna upp din mix i kommentarsfältet!
Annars ber vi om ursäkt för den låga bloggfrekvensen. Vi hoppas på bot och bättring.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)