12 december 2011

47 anledningar att uppskatta 2011

 Appendix till 2011s bästa sånger helt utan inbördesordning!




1. PJ Harvey - The Last Living Rose. För att det är så klart och enkelt. Och att det verkligen känns som ett svunnet vykort från England. Och det är ju så kul då jag aldrig tidigare gillat P J annat än i teorin.




2. Cass McCombs - County Line. En klassiker, det hörs ju. Kunde ha gjort när som helst på den här sidan av  år 1950.

3. Bon Iver - Michicant. Den lite gömda melodin, den annorlunda produktionen, den blygsamma falsetten.

4. Fleet Foxes - Grown Ocean. Lite riffrock, lite stämsång, en episk final.

5. Peaking Lights - All the Sun That Shines. Som att bli inkastad i en psychedelia-maskin från 60-talet fast idag.

6. Rihanna - You Da One. Det är svårt inte gilla en lätt dubstep-fierad sång som sjunger om "my love is your love".

7. The Bees - Winter Rose. Men är det typ en vinter-reggae-pop från skatteparadis ö i Engelska kanalen?

8. Avi Buffalo - How Come?. som ett lo-fi The Concretes med sorgsen sång. Söt.

9. I Break Horses - Pulse. Den bästa melodin på skivan. Man kan få för sig att det är Cardigans-Nina som sjunger. Så bra är det.

10. Graveyard - Hisingen Blues. Lyssnade en gång på denna mitt på Stureplan. Det gjorde susen. Ave Lucifer!

11. The Strokes - Machu Picchu. Återkomstpop från Strokes. Innovativt basspel med Albert Hammnond Jr och sinnrikt arrangerad låt.

12. My Morning Jacket - Wonderful. I en bra värld är detta bröllopshymnen. Den här och "God Only Knows".

13. King Creosote & Jon Hopkins - Bats in the Attic. En syskonsång till Wonderful. Sfärisk klarhet, innerlig.

14. Syket - Fish Band. För det organiserade i det kaotiska. En ganska enkel popsång med otroligt många lager.

15. Fleet Foxes - Battery Kinzie. Den självklara melodin. Cabin-core och rural wave excellens.

16. Anna Järvinen - Titta vi flyger. Ett av många toppspår. 3/5-takten och den ypperliga instrumenteringen höjer sången ett snäpp över resten.

17. Lykke Li - I Follow Rivers (The Magician Remix). Kanske årets bästa refräng till housepiano?

18. Alexis Weak - 112. Kanske årets bästa refräng till Nintendo 8-bitsmusik?

19. Washed Out - Eyes Be Closed. Panda Bear-esque med värme och balearic touch. Oerhört svepande och omfamnande melodi.

20. Memory Tapes - Today is Our Life. En ordinär sång tills 3:13 då den lyfter till årsbästahöjder.

21. Low - Try to Sleep. Hör denna och inse att du har saknat Low.

22. Cass McCombs - Same Thing. Såhär låter det när ett geni gör en popsång.

23. My Morning Jacket - Holdnin´ on to Black Metal. En låt vars märkliga storhet egentligen bygger på en Thai-pop pärla från 60-talet.

24. Mattias Alkberg - Helgen v.51. För det poetiska porträttet. Och barnkören.

25. Tulipa Ruiz - Do Amor. Varje vår älskar vi Brasilien lite extra. I år var Tulipa ett affektionsföremål.

26. Julian Lynch - Terra. Det bästa med det här är att det låter så unikt. Och en Coltrane-saxofon i början.

27. Gepe - kanske kom den 2010? I vilket fall, chiles indie-prins måste få vara med denna stora lilla komposition.

28. Mogwai - Rano Pano. Världens längsta riff? Som bara fortsätter utan att förlora i dynamik. Och plus för en skotsksunkig bromance-video till det.




29. Lisa Miskovsky - Got A Friend. Versen är ett klister. Och refrängen också - klister.

30. Deportees - A Heart Like Yours in A Time Like This. Deportees för blue-eyed soul rocken vidare genom 80-talsfilter uppdaterat till 2010-tal. Jag brukar inte hylla sångare men ändå; sången!

31. Connan Mockasin - It´s Choade My Dear.  Nya Zeeländsk-ny psykedelia. Den har något intagande över sig, det svajiga, den lite sjösjuka gitarrslingan, trumpetslingan som ekar sig kvar.

32. Real Estate - Green Aisles. Ger dig en bild av ditt inre strandhus på hösten. Det du har i själen och dit du alltid kan återvända.

33. Tennis - Cape Dory. Valsafaripop med 50-tals touch och sha-la-la refräng. Vad annars?

34. Kurt Vile - Baby´s Arms. Det ömsom distanserade blandat med uppgraderad singer-songwriter tradition. Årets genombrott - grattis Kurt!

35.  Razika - Vondt i Hjertet. Ett gäng 19-åringar från Bergen som spelar indie-ska och sjunger på norsk "kommer icke i fleng". Skulle kunna bli dåligt men o nej, detta är genre-perfektion.

36. Young Magic - You with air. Blir inte riktigt klok på denna. Är det Kate Bush-sampling, är det typ rap, är det chill-wave? Oväntat bra vändningar i denna.

37. Nicki Minaj - Girls Fall Like Dominoes. I varje låt spelar Nicki ut sitt hela register. Och i denna gör hon kanske det lite extra mycket. Med sammanhållet lyckat resultat.

38. Kanye West - All of the Lights. Elton John på piano, Rihanna sjunger fint och Kanye rappar lite halvdåligt. Men fanfaren är fin och trummbeatet wicked.

39. Drake - I´ll Take Care of You. Men va fan? Rihanna igen .. men här med en Jamie XX - Scott-Heron remix. Det har inte tidigare låtit bättre för någon av de inblandade.

40. Austra - Lose it (Young Galaxy remix) Med denna remix blev det lite vokalhårda Austra inlagd i strukturerad bomull. Det passade perfekt.

41. Yuck - The Wall. Att kastast tillbaka till lo-fi kassettband och sommrar runt 92 behöver inte betyda nostalgi.

42. Mozart Parties - Black Cloud. Jag kallar det modern indiepop? Vad kallar du det?

43. Papercuts - Do You Really Wanna Know? Drömsk pop som går igenom dimman.

44. Explosions In the Sky - Postcard from 1952. Svårt att singla ut en sång. Men i denna nitar EITS fast sina toner på en solnedgång i Austin,TX.

45. Feist - Cicadas & Gulls. Enligt Leslie själv en sång för morgonen. Här håller jag med. Extra fint blev det när Ed Droste från Grizzly Bear var med och sjöng.

46. Loney Dear - What Have I Become? En avslutningssymfoni som låter välbekant och ny.

47.  Bon Iver - Beth/Rest. Är det en demo av en glömd jättehit från 80-talet? Fantastisk låt med en produktion som först skrämmer men sedan gör sig förståelig.

Och Felix Snow gjorde sitt till för att alla ska begripa att Bon Iver verkligen lyckades med 2011.



21 februari 2011

Höftflygtur konstnärer

Skulle kika lite vad som hände med Vinia Mojica som var med på denna smått banbrytande och fantastiska låt tillsammans med Mos Def & Hi-Tek.

Hittade till sajten WordLingo. Där kom saker i annat ljus. Nu vet jag följande:

"Vinia Mojica är en sångare från Drottningar, New York, bäst bekant för hennes collaborations med Infödingen spontar kollektiv och annat höftflygtur konstnärer.




Hennes inspelningkarriär började i 1989 med songen ”bekräftar din egna historia”, från Djungelbröder'album 1989 Gjort av styrkorna av naturen. Det skulle är början av hennes anslutning med infödingen spontar possen - som skulle jordbruksprodukter De La Soul'slåget s 1991 ”,En rulle som åker skridskor driftstopp namngav ”lördagar”,”- och fortsätta med En stam som kallas sökanden och mer sistnämnd med dess understödja utvecklingen av Mos Def, Talib Kweli, Hi-Tek och Vanligt.

Samarbetat med Fransk höftflygtur gruppallians Ethnik i 1995 och 1998; och gjorda gästspel på album by Heltah Skeltah, Rahzel, och Pete vaggar. Förutom höftflygtur, har har hon också antecknat och utfört med Mary J. Blige, Youssou N'Dour och Arto Lindsay, as well as downtempo konstnärnågot liknande Cibo Matto.

I slutligen utsläppt Mojica 2003 hennes debutsingel, ”skuld knarkare” (med B-sida ”Förbereder Sands av Time”), och för närvarande henne den solo debuten LP på Fruitmeat/Jätten kliver rekord."

Kanye West - All of the lights



Elton John, Rihanna, The Dream, Fergie, John Legend, Alicia Keys och en helhoper gäster bidrar till denna komposition. Bättre än usla videon till "Monster".
Kanyes innnovativa beat och den 80-talistiska textestetiken lämnar aldrig huvudfrågan; vad är det Ria-Hanna har på sig!?

14 februari 2011

Shipping News liveskiva


Louisvilles Kentuckys Shipping News har inte adopterat häxhouse, chill-wave, discoinfluenser, balearic eller något som har med 2010-11-talet att göra.
Det syns också kan man säga.


Matte-rock kombon släppte under senhösten 2010 liveskivan "One less heartless to fear".
Att spela post-hardcore som om inget har hänt och dessutom släppa det på en liveskiva är så otroligt fel att det blir rätt.

Lite roligt blir det att Jeff / Jason ibland låter som Steve Carrell.
Lite roligt är det att det språkestetiken och humorn fortfarande är den samma. Exempel:

"Shipping News kept rocking, regardless. People attended their concerts, swayed back and forth and were fun to talk to at the merch table. Sometimes people would talk on their cellphones instead of listening. One or two people yelled and tore off their shirts."




Som bloggen PopMatters skriver handlar det om en utdöende konstform, i alla fall ett snart utrotningshotat sätt att spela och förmedla musik.

"It’s a tiny reminder, for those who choose to see it this way, that the days of cassettes and the D.I.Y. spirit of post-hardcore are receding into history."

07 februari 2011

Anglofilia med PJ

Senast jag hörde något från PJ var det någonslags häxrock ( ej att förväxla med häxhouse). Jag saknar helt förhållande till PJ och blev därför glatt överraskad.

Nytt album "Let England Shake" står inför dörren och från denna kommer den förvånansvärt simpla men effektiva "The Last Living Rose".




Videon, eller kortfilmen som den visst kallas, är ett osubtilt stycke englandspornogfrafi.
Turismindustrin i Devon kan väl skänka en slant till PJ. För detta är alldeles lysande PR/lifestyle för England på samma sätt som Blairs "Cool Brittania"-lansering eller filmen Notting Hill förmedlade sina bilder av landet.

14 januari 2011

Trish R.I.P



Hon med en röst som himlar, regn och sol, svalt men ändå närvarande har tystnat.
I en kombination av svininfluensa och lunginflammation avled Broadcast Trish Keenan idag.
Chockerande och oerhört tråkigt. Kändes som att det fanns så mycket mer att ge.

12 januari 2011

Are you ready to get poor?

En trevlig låt från 2010. Chorus-basen hörs inte i denna akustiska version av Warpaints "Undertow".
Warpaint som rekryterade sin trummis med pick-up repliken "Are you ready to get poor?".
Inga falska förespeglingar här inte!