Jag har läst många recensioner av Robbie Williams nya platta "Rudebox". Den beskrivs som modig, dålig och kreativt fri.
Konstigt.
För jag hör en – förvisso skisartad men – sammanhållen popskiva. Robbie Williams rappar jävligt dåligt, speciellt i rimm med "ding" och "dong" i, men har han inte alltid varit dåligt på den där E-type grejen?
Får jag bara tillägga en sak: jag har aldrig gillat Robbie Williams särskilt, förutom enstaka ettor. Han har varit en hits-artist för mig, albumen har varit transportsträckor. Tills nu – här är ju ett album!
Sen är klart att "We're the Pet Shop Boys" är bisarr. En postmodern kollage-tolkning av PSB (som framförs feat Neil Tennant). Men här finns även fina färdiga poppärlor som Louise, Burslem Normals och fjäderlätt housigt Eric Gaddiga Lovelight. (Ladda ner dessa tre, åtminstone).
När Concretes släppte senaste plattan var det ingen som förvånade sig. När TTA släppte en skum balearic-platta blev det ramaskri på Cricket. En popstjärna ska tydligen inte ägna sig åt att utveckla sig och testa för mycket. (Fast Gwen Stefanis joddel-låt är lite över toppen.)
Jag gissar att Rudebox kommer nämnas som en av Robbie Williams viktigaste om 6 år. Här finns en fräschör och ett showman-skap som Justin Timberlake får anstränga sig svettig för att uppnå. Robbie Williams gör det med vänsterhanden.
25 oktober 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar