Jovisst. Jag tillhör så klart en av de som blev tagen av den där mobiltelefonförsäljaren. Det är något extratragiskt med dåliga säljare som gjorde hela storyn ännu bättre.
Men när man lyssnar på ett annat genomslagsframförande, Andrea Bocellis "Con te partiro" från San remo-festivalen 1995, så bleknar den där brittiska Idol-chaven.
Här är några orsaker att älska "Con te partiro": hans röst är inte perfekt utan han tolkar med både frasering, vibrato, tonträff och volym. Hans hår är fluffigt, hans skägg perfekt trimmat. Valthorn är alltid rätt. Och: det är en fantastisk poplåt där varje del är catchy som flickpop: från skalövningen i början till den blaserade tonartshöjningen via refrängens återhållna desperation.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar