Daniel Higgs live

På Larry's Corner i Stockholm förra veckan:



Nordamerikaners förmåga att uppfinna sig själva på nytt och med sådan självklarhet är uppseendeväckande. Daniel Higgs har under 20 år varit sångare i det minimalistiskt malande hardcorekvartetten Lungfish. Nu sitter han på en pall i en skivbutik och spelar banjo och sjunger om Jesus.

Jag vet inte, men att någon i Entombed skulle turnéra solo som spelman med fiol har en inte så futtig antydan av "E-type i Skönhetrådet". Fast lika fånigt som "Staël von Holstein, kulturrådsledamot" eller som finanskrisanalytiker skulle det inte vara, ändå.

Leila K vs Dilba ÄR rockhistoriens 3:e viktigaste ögonblick

OH YES. Klart att ett journalistiskt jobb om "rockhistoriens 100 viktigaste ögonblick" inte behöver bedömas utifrån själva urvalet innan det vinner pris!

Annat vore det om t ex Peter Englund listade världskrigens viktigaste slag, då skulle man nog behöva be någon utländsk auktoritet krigshistoria på att bedöma listan. Hade Peter dessutom chans att bli "Årets förnyare" så skulle man verkligen kolla upp att han var först i världen med att sätta ihop en sådan lista.

Fast nu sysslar inte Peter med nöjesjournalistik på nätet och kommer, till skillnad från Fredrik, inte undan med att bedömas av gammelmedia som inte fattar hur dehära internets ska värderas.

Drömduetten

Tomas DiLeva och Markus Krunegård.

Samma frasering, samma intonation, samma högdrama, samma röstläge fast olika dialekter!

Dessutom var det länge sedan DiLeva var med och duettade.Senast var väl den olyssningsbara Refused samarbetet
"Jag äter inte mina vänner"?

Beträffande Krunegård, han börjar väl redan bli duettmästare?
Nedan syns han med allas vår Frida H i en väldigt märkligt filmad video.

Neil Young - Trans

Inom den närmsta framtiden kommer du att se en hipster-dj på en So Fo-liknande bar ta fram ett relativt otummat exemplar av Neil Youngs "Trans".

Att exemplaret har nyfräschör beror på att skivan har varit i det närmsta olyssningsbar fram tills nu. Neil Young stämdes av sitt skivbolag i samband med "Trans". Musiken på skivan var inte vad skivbolaget trodde att Young skulle leverera. Neil ville vid tidpunkten göra framtidsmusik.

I framtiden skulle musik göras med synthar, elektronik, robotar och digitala displayer. "Trans" som kom typ 1981 är fylld med robotröster, new wave gitarrer, 80-talstrummor och lite småstudsigt anslag.


Tänk vad glad Hipster-DJ blir när han får frågan vad han spelar för musik.
"Neil Young""
"Jaså? Det trodde jag inte."
"Aaa, näe precis..från Trans. Bra platta faktiskt. Känns rätt najs asså".