Popquiz

Hur skulle en korsning av Fugazi och Go-Betweens låta om den gjordes på Nya Zealand, tidigt 90-tal?

Svaret är naturligtvis som The Cleans -Diamond Shine. Precis så skulle korsningen låta.
Ian McKay-aktig sång i refräng, Go-Beetweens melodier, ettrig gitarrslinga och en förnimmelse av värme.

Man utan hattar och Ola och Europa

Alltså, 80-talet innehöll ett par riktiga pärlor, som den här gamla "Safety Dance" med Men without hats. Men videon?! En dvärg och så en surf-crustie i ett medeltida England? WTF?! Påminner lite om filmen Willows.

Sen vidare. Schlagern igår, Olas "Love in stereo" har ju också en riktigt 80-talsdoftande text (lite lagom teknik-hyllande, sådär) och så har ju John Farnham lånat ut Sydneys Hockeykör. Ett stort tack även till tjejerna från Domarringens klass 6D som frystes ned 1987 och som tinats upp speciellt för Melodifestivalen för att framföra sin dans. Olas låt tittas här.

F ö är jag nöjd över att jag redan under showen utropade att "nej, Carola klarar det inte – det finns en Carolamättnad ute i stugorna", vilket alltså visade sig vara helt riktigt.

Om någon f ö undrar hur det kommer sig att Christer Sjögren gick till final, så räcker det med att se det här briljanta, varma Youtube-klippet.

Breaking News! Ny Paavoharju ute!

Från vilket land kommer ett band med följande influenser?

"The Way the Truth and the Life, Tove Jansson, Winsor McCay, Edith Södergran, Deathspell Omega, Burzum, Badding, Boards Of Canada, John Bauer, Edvard Munch, Hugo Simberg, death, violence, piano music, Savonlinna opera festival, lo-fi, Nosferatu: Phantom der Nacht".


Svaret är förstås Finland.
Underbar listning, även om goth-spöket lurar runt hörnet.

Med detta konstaterat har Paavoharju lagt upp en rad nya låtar
här. Vid första lyssningen konstaterar Valdemar att det inte handlar om en sell-out. Nya albumet har den inte helt klatschiga titeln " Laulu laakson kukista". Finland fortsätter att fascinera.

(Lykke Li+Nina Persson)*Robyn=Siw Malmkvist

Det här är en helt fantastiks version av Lee Hazlewoods "Summer Wine" med – Siw Malmkvist som inte bara ser cool och fantastiskt... ähm... antydande ut, hon sjunger även i världsklass.

Om inte svenskt musikliv varit så extremt töntigt på 60-talet hade Siw Malmkvist varit den tidens ((Lykke Li+Nina Persson)*Robyn) i ett.

Via Bakelit.

Tjejen, grabben och terapi?

Nog är det här samma refräng? Otroligt okreddig stöld.
Det får man respektera, jag menar vem lyssnar på Therapy? idag, den irländska muskelpoptrion?





Angående Hästpojken....hur länge kommer folk att gilla en bakfylla från Göteborg?
Det bästa är bandnamnet och att Bad Cash Quartet-killen som säkert heter Henrik ser så sjuk ut att man vill ge honom förtidspension direkt.

Little Jinder – Eat my fear

2007 hyllade vi Roger Pontares son Victor.

2008 hyllar vi Åsa Jinders dotter Josefine. (Eat my fear är Nordenstamska beats.)

2009 kommer vi hylla? Lena Willermarks barnbarn?

Paul Pott: väggen ringde. Han ville att du skulle slänga dig honom

Jovisst. Jag tillhör så klart en av de som blev tagen av den där mobiltelefonförsäljaren. Det är något extratragiskt med dåliga säljare som gjorde hela storyn ännu bättre.

Men när man lyssnar på ett annat genomslagsframförande, Andrea Bocellis "Con te partiro" från San remo-festivalen 1995, så bleknar den där brittiska Idol-chaven.

Här är några orsaker att älska "Con te partiro": hans röst är inte perfekt utan han tolkar med både frasering, vibrato, tonträff och volym. Hans hår är fluffigt, hans skägg perfekt trimmat. Valthorn är alltid rätt. Och: det är en fantastisk poplåt där varje del är catchy som flickpop: från skalövningen i början till den blaserade tonartshöjningen via refrängens återhållna desperation.

globalpandora

En bra grej under veckan som gick är att musikupptäckarsajten Pandora (på http://globalpandora.com) åter började tillåta användare utanför USA. Pandoras direkthet, utan krav på inloggning och med strömmad musik man vill höra endast ett par musklick bort, gör sig särkilt bra dagar då ens mp3-spelare och internetradiokanaler låter oinspirerande.

plötsligt sitter hon där...

Något slags musikhumorfrågesportsprogram jag aldrig hört talas om. Väldigt roligt dessutom. Skulle aldrig fungera i Sverige. Och plötsligt sitter hon där.... Robyn. Och hon gör inte bort sig, hon verkar ha kul, hon smälter in.

Det känns stort på något sätt.

Släkten är värst

Här är Schweiz bidrag till årets Melodifestival med Paolo Meneguzzi. Landet är nog – dansen beaktad – chanslöst i år också, trots att det är min bror som producerat låten.