I teorin hatar jag det men i praktiken kan jag inte låta bli – forna favoriter som återförenas och som jag aldrig sett live är en förbannelse. Att resa tillbaka i tiden och se dem när det begav sig på riktigt går inte, att låtsas som ingenting funkar också dåligt eftersom de ofta betytt alldeles för mycket, och att se dem återförenade i efterhand blir aldrig endast bra eftersom jag upplever någonting som inte borde hända, något som bandmedlemmarna aldrig avsåg skulle hända när bandet fortfarande var ett band. Den enda fördelen jag på rak arm kan komma med återföreningsspelningar är möjligheten att få uppleva de sidor av bandet som skivorna aldrig gjorde rättvisa.
På det var dock Sappyfestivalens Eric’s Trip-spelningar för ett par veckor sedan lysande exempel. Återigen påmindes världen om hur mycket hängiven punk (Bad Religions ”We’re Only Gonna Die” avslutade, som den uppmärksamme redan sett på låtlistan ovan) och mullrande Black Sabbath-hårdrock som ligger i Rick Whites välkända beskrivning av Eric’s Trip som "sappy melodic pop music on top of thick distortion". Euforin bland alla närvarande överträffades nog endast av den naiva men ärliga förhoppningen att detta ändå kan ha varit det riktiga Eric’s Trip vi just fick uppleva.
1 kommentar:
ÄNTLIGEN fixat nätet?
Skicka en kommentar